elin

Oh, det var ett tag sedan jag lyssnade ppå "Från Klaraberg till dig". Det har på något sätt blivit ett soundtrack till mitt liv de två senaste åren. Ganska läskigt med tanke på att jag hörde den i december första gången ^^ Men den är underbar.

Jo, tack. Idag är det söndag. Egentligen borde helgen vara slut nu. Men nejdå, det är två lediga dagar kvar. And I likes it. Imorgon är det Valborg och jag är ganska velig. Jag vet inte om jag ska dricka eller inte. Jag orkar inte att polisen och sånt ska komma och vara jobbiga. Hej prick i registret. Ne, det vill vi inte. Men det blir nog en fin kväll ändå :)

Så.. helgen har varit bra. I fredags blev lite knas på kvällen. Men fan, det är skönt att sitta hemma ibland också. Det kändes liksom rätt just då.
Och igår var jag ruskigt seg och trött. Vaknade vid 2 och åkte till Kajsa. Stack sedan på kalas och kom hem vid nio. Jag mötte Isabelle och Kajsa hemma hos mig som hade klämt i sig en champange och hade vin med sig. Sedan blev det spontan myskväll hemma hos Micke Fors. Och Blondie följde också med. En mycket trevlig kväll med ganska konstiga skratt.

Tomteland xD Haha.

Iaf.. nu sitter jag och väntar på att min efterlängtade pizza ska anläda till mi casa. Det ska sitta riktigt fint. Lite halvbakis och snortrött.
Sen jävlar, då är det Spiderman 2 och Isabelle och Kajsa som gäller. Men det tycker jag är fint.

Ja, ännu en gaylista =D


Höger- eller vänsterhänt: Jag är högerhänt. Det är svårt att skriva med vänster O_o
Humör just nu: Uhm, jävligt bra. Faktiskt.
Favoritgodis: Sura saker <3
Är det nåt du absolut inte äter: Bruna böner, försöker undvika korv. Men det funkar inte så bra hemma. Falukorv funkar men inte vanlig lång smal korv. Eh, ja xD
Kläder just nu: Ljusa jeans som är uppvikta och en svart tröja.
Musik just nu: Mika - lollipop.
Vad sa du senast: Hejdå, vi ses sen.
Sommarplaner: Hultsfred, jobb, pengar, sprit, musik och fest. Det kommer bli en übersommar känns det som =D Och sen så ska jag bli blond också!
Fisk eller badkruka: Jag brukade vara fisk, nu är jag mer badkruka. Fast, det beror på. Om jag badar med Isabelle och Kajsa är jag värsta überfisken.
Längd och vikt: 165 cm! WOHOHOHO! Och ja, jag väger väl en 300 kg+?
Hur många kuddar: Två stycken ^^
Favoritväder: Sol, värme. Eller regn när man är inomhus.
Om du var fast på en öde ö, 3 saker att ta med: Sprit, Isabelle och dator.
Spelar du nåt instrument: Nej.
Morgon- eller nattmänniska: Natt förihelvete.
Sparare eller slösare: Hehe, slösare <3
Vem är viktigast för dig: GUD! Vad trodde ni egentligen?
Bästa film: No clue.
Tror på liv på andra planeter: Ja.
Kommer du ihåg din första kärlek: Ja.
Älskar du henne/honom fortfarande: Nej.
Har du några homosexuella vänner: Eh, ja. Det är sött ^_^
Tror du på mirakel: Kanske?
Tror du på att det är möjligt att vara trogen för alltid: Jorå, det går det.
Ser du dig själv som tolerant mot andra: Mja, jo. Antagligen.
Ser du på kärleken som ett misstag: Kärleken är ett misstag,  iaf ibland.
Hur många barn vill du ha när du blir stor?: 1. Om jag ska ha barn vvill säga. Harry Kane <3
Bio eller promenad?: Ingen aning. Promenad eftersom det är billigare?
Är du kittlig?: Haha, ja.
Snarkar du?: Nä xD Men jag borde.
Stjärntecken?: Kräftan.
Rädd för insekter?: Jo, de är äckliga.
Äckligaste djuret?: Getingar och människan.
Största svaghet: Svagheten i sig själv.
Det här är jag bra på: Tänka på allt för mycket och gnälla.
Bästa bok: Ingen aaaaning. Faktiskt.
Om du fick välja en superkraft, vad skulle du välja?: Eh, jag vill flyga. Så.. vingar?
Vad vill du jobba som?: Lärare, ekonom.
Chips, morötter eller godis?: Chips och dippa =D
Pizza eller hamburgare?: Pizza.
Skriver du dagbok?: Blogg räknas inte som dagbok. Så nej, inte längre.
Tänker du någonsin tatuera eller pierca dig?: Jo, det kommer jag nog.
Stökigt eller välstädat?: Stökigt.
Gungar du på stolen?: I vanliga fall, ja.
Skulle du någonsin få för dig att hoppa bungy-jump?: Eh, ja. På fyllan.
Vilken hand håller du gaffeln i?: Det beror på vad jag äter.
Hur är din drömtjej/-kille?: Underbar?
Hur många syskon har du?: 4 st.
Vad är du mest rädd för?: Människan och dess sjuka idéer.
Är du rädd för blod?: Nej.
Saltar du på maten?: Ja, alltid.
Gillar du att sjunga?: Jadå, även om jag inte är särskilt bra på det.
Vilket gymnasieprogram går/gick du och varför?: Samhäll med internationell inriktning. Och fan, fråga mig inte ens varför.
Anser du att du är stark?: Nepp.
Brukar du sola?: På våren. Eller inte pressa, men vara ute och bada räknas som att sola.
Vad gör du om du får hicka?: Andas in, räknar till 10. Andas in igen, utan att andas ut den andra luften, räknar till tio. Och sedan en gång till.
Har du en besatthet?: Mja ^^

Okej, nu är bristningsgränsen jävligt nära. Ett ord till och jag flippar.
Det var väl ett jävla helvetes tjat om allting.

The no-speaking rule starts right.. NOW!

Du är luft, luft och inget mera.

Okej, jag ska kanske börja skriva något vettigt nu. Jag lyssnar på Feist, det är underbar musik.
Jag har huvudvärk och är illamående. Inte för att jag drack igår utan för allting annat som pågår i mitt liv just nu.
Jag går på spänn hela tiden. Jag är bara rädd. Rädd för att det ska gå fel.
Man ska aldrig låta kärlek komma mellan någonting. Man borde inte göra så, ändå händer det. Alltför ofta enligt mig.

Jag vill gå ut och gå med någon inatt. I tystnaden och i månljuset. Fast jag ska vänta tills det är fullmåne och stjärnklart. Det hade varit underbart. Att gå genom natten, hålla handen och bara finnas. Utan några förpliktelser. Fan vad det låter underbart. Någon som frivilligt ställer upp? xD

Jag vet inte varför jag gjort så mycket denna helg. Jag har egentligen inte haft lust till det alls. Men ändå så lyckas jag än en gång. Mina tankar om att stanna hemma en kväll försvinner så fort någon ringer.
Man springer ut och leker glad, går på toa och stannar ett extra tag. Bara för att få vara ensam och älta dig i dina problem. That's me. Yay.

Men sen samtidigt vet jag att jag inte borde sitta hemma ensam, man blir knäpp i skallen. Eller iaf jag.

Äh, nu orkar jag inte skriva mer. Jag ska lyssna på musik och vara seg hela dagen. Imorgon är det skola, jag orkar inte låtsas mer. Jag tror jag skiter i det faktiskt. Gränsen är sedan länge korsad. Det gör ont. Jag förstår inte hur man kan göra så. It's all lies. Och nu blev jag sugen på att träffa Jim. Men det är dåligt väder ute. Fan då.

Nej, nu SKA jag ge upp det här. Vi hörs.

Okej, nu har jag suttit uppe med bloggfönstret sedan klockan halv fyra och hela tiden försökt formulera någonting bra. Jag har skrivit och skrivit och skrivit. Men sedan bara suddat ut allting. Det hade gjort för ont att posta det. Både för mig själv och andra.

Utan att bry mig om vad ni som läser bloggen tycker om mig och oavsett hur mycket ni bryr er kan jag säga att allt står inte rätt till just nu. Ingenting står iofs rätt till nu. Det är en dimma och jag kan inte hitta någonting som hade kunnat lätta på det hela.
Jag har levt med konstant huvudvärk sedan i tisdags och nu börjar det bara bli värre. Jag vill bara lägga mig ner och sova bort resten av tiden till sommarlovet och se om jag orkar lyfta mig då.

Vafan Elin, lyssna på dig själv. Hur du låter. Du är knäpp.

Jag vet inte. Det tog slut. Det sade stopp. Det slutade eka. Eller så började det eka igen.
Tomheten och rädslan över sakerna som är självklara. Andningssvårigheter och en kropp som dånar bort. Jag rycker till i foten för att se om jag fortfarande känner något. Det gör jag och det skrämmer mig.
Ögonen stirrar, på ingenting egentligen. Och bilderna i huvudet dyker upp igen och det känns som om jag förflyttas bakåt i tiden.

Kanske har han rätt. Kanske har alla rätt. Time to let go, right? Maybe not. Ibland förvandlas man helt enkelt till en trasig själ. Man glömmer bort omvärlden för ett tag och sitter. Inser att man har tappat en del. Någonting man vill finna tillbaka men inte riktigt vågar.
Hur kunde det bara bli så, ännu en gång. Jag vet inte. Jag vet verkligen ingenting. Det känns bara så onödigt att ta åt sig, att ens grubbla över det. Istället för att le och säga "Vad bra" och verkligen mena det så ljuger man. Allt för de andra. I sådana här situationer är jag inte det minsta egoistisk. Jag önskar att jag vore det ibland, speciellt nu.
Bara blåsa iväg allt. Strunta i det. /Ignore.

Jag vet att jag kan klara det på utsidan men på insidan kommer det kännas jävligt konstigt.
Okej. Tre djupa andetag. Nu släpper jag detta. Det blir bra. Jag blir glad. Alla blir glada.

Are you fucking happy now?
Dried bleed, är det de du vill se?
När man äntligen funnit lite lycka och ro med sig själv, byggt upp allt som har fallit ska du bara komma och slå sönder allt. En liten vindpust var allt som behövdes.
Hur kan man bara få för sig att säga något sådant egentligen? Jag fattar inte det. Det går verkligen inte ihop. Hur man bara kan säga så till någon som man påstår att man älskar.
Vad ska han säga sen? Vad ska han klaga på sen? På vilket sätt ska han dra ner mig igen?

Det har varit en konstig vecka, och ja. Jag är medvetet om att det bara gått två dagar. Jag diskuterade saker och ting med folk. Chockering och hathet. Jag förstår inte. Orka ens gå igenom hela den här proceduren igen. You've got to keep on fighting. Don't mess with my feelings.
Men det kanske är lika bra att släppa allt nu. En gång för alla. När det gäller allt. Kärlek, vänner, musiken. Bli helt vanlig. Inte hålla fast vid någonting. Flytta iväg från allt och alla. Man undviker att bli sårad. (Och jag låter konstig nu insåg jag precis.)

Fan vad obehaglig känsla jag fick i kroppen nu. Jag inser mina misstag, visst gör jag det. Ger dig det en rätt till att kasta de rakt i ansiktet på mig? Nej fan, nu orkar jag inte skriva mer. Det är inte precis som om någon är intresserad av sånt här. För ingen förstår vad jag pratar om ändå.

Det kanske är dags att blogga igen. Fast jag har ingenting att skriva om längre. Det känns bra. Allting känns bra. Jag är glad. Jag är bra. Jag är duktig. (Bara för att ta i lite)

Det känns som om den här våren kommer bli snuskigt bra. Eller, jag ska väl inte hoppas för mycket. Men om man jämför den med förra året så är det jävligt bra. Vilket vi gillar.

Jag har börjat ta tag i mitt liv, det känns bra. Datorn är tråkig vilket innebär att jag börjar vara ute mer. Det kan iofs bero på solen. Men ändå.

Jag har börjat skejta, även om det inte går allt för bra. Idag trillade jag och skrapade upp mitt knä och jag har en massa blåmärke på armbågarna. Men vafan, det är smällar man får ta helt enkelt :)
Någon dag ska jag kunna stå på en ramp och åka ner utan att vara rädd och framförallt.. utan att trilla. Jag längtar redan.

Skolan började denna vecka. Det kändes helt okej. Det var konstigt i början, folk var så utspridda i klassen. Men sen blev det bättre. Vi bowlade och hade en allmänt slapp vecka.
Jag lekte i Hörby med Isabelle och sånt där. Det var mysigt. Man blir helt lugn där ute vilket vi tycker om.

Helgen har ju bara varit knark faktiskt. I fredags var det av någon konstig anledning dags för Gröningen. Men vafan, det var kul. Jag hade en bra fylla och vi tycker om sånt.
I lördags åkte jag en massa bräda med Kajsa och var ute hela dagen i solen och blev allmänt jätteglad och happyfnack. Eller något. Sen var det Märtas fest på kvällen, mja. Den dög antar jag. Varit med om mycket bättre och även sämre. Så ja.

Idag har jag åkt ännu mer bräda och skrapat upp knäet. Men vafan. Det äger och är sjukt kul.

Tahaha. Nu ska jag snart äta hemmagjorda hamburgare. Jag visste om att ni verkligen ville veta det! Lala. Taha. Tihi. Fniss. Lol. Mwuha. Mwaha. Maha. Mwaah!


Ja, hejdå.

Ja, jag har fucking jävla damp :D:D

Igår var det MCR. Det var fucking underbart. Jag åkte dig 14:45 och var vid Baltiska Hallen 16:15 kanske. Hittade Amanda och Tim. Stod och väntade på de och hade ständig telefonkontakt med Leni (<3 på henne). Sen kom Leni, kram, prat och fnitter. OMG.
Sen började insläppet efter att vakterna dampat som fan. Alla börjar putta som in i helvete och Leni får damp och puttar tillbaka.
När vi kommer in hänger vi väskor/jackor, Leni handlar halsduk, toalett (inne på herrarnas med pissoarer och sånt xD) och sedan köper vi läsk.
Går in på arenan, hittar Lenis och Lindas platser och jag träner in mig på ett hörn där.
Vi väntar och sen är det förband. Funeral for a Friend <3 Jag har hört lite av de och igår insåg jag att de faktiskt var riktigt bra.

Folk svimmar och spyr redan då. Myspys.

Typ.. 20:45 kommer My Chemical Fucking Romance ut. Det var så jävla bra. Jag tänkte skriva något jättebra men det går fan inte. Jag kommer typ ihåg lite av vilka låtar de spelade och allt är egentligen ganska dimmigt. Men det var <3

Jag kommer ihåg när jag läste Leni och Emmas blogg efter att de hade sett de i Stockholm. De skrev att det kändes helt tomt efter. Och fan, det gör det. Nu har man sett de, man har inga förväntningar om hur de är. Man vet hur de låter live, man vet liksom allt. Det känns bara jävligt tomt.

Och förövrigt var det jävligt kul att träffa Leni igår. Jag vill upp och leka hos henne i sommar. Jag ska nog göra det i samband med Pier Pressure om pengafrågorna löser sig. Fast då måste jag iofs kanske ta ledigt en dag från jobbet, ifall jag får det. Men då får jag vara sjuk. MAHA. Fan, jag vill ha sommar, Hultsfred, Pier Pressure och pengar. A wie a wie a wie.

De spelade fan You know what they do to guys like us in prison igår. Jävla damp. Och Teenagers. Lalalala. Nej, nu ger jag upp.

Jag ska plugga, städa mitt rum och vara allmänt trevlig mot mina föräldrar ikväll hade jag planerat.

Eller något.
Usch, jag har riktigt långtråkigt nu. Man vet att man har lov och så sitter jag framför datorn. Wääh.

Jag har lov nu, det är underbart.
Det har varit fyra händelserika dagar hittills. Väla och sen cyklande och misslyckad grej i lördags. Leka vid halvmånen igår och kolla på film. Söka jobb och träffa Märta och Jim idag.
Sen resten av lovet ser också rätt fullpackat ut och det gillar vi.

Tisdag och onsdag jobb.
Onsdag, minifest hemma hos Jim.
Torsdag och Hörby.
Fredag och vakna i Hörby. Ta sig till Malmö och träffa Neurd.
Fredag är det fest hos Jim
Söndag bakis.
Måndag MCR och LEEEEENII <3

Mwah. Det blir ett braigt lov helt enkelt. Mwoha.

Så, nu har jag inte mer att skriva. Jag har fan aldrig något att skriva egentligen. Men w/e.


Idag när jag, Isabelle och Kajsa satt på stranden i Borstahusen kom jag att tänka på Loppan. Jag satt tyst och stirrade på havet och stranden och jag tänkte som fan. Jag insåg verkligen hur mycket jag saknar henne. Det kom som en smäll. Fan. Jag vill ha hit henne nu. Dumma Sverige.