It's been fun destroying our bodies, just being together.
Okej, nu har jag suttit uppe med bloggfönstret sedan klockan halv fyra och hela tiden försökt formulera någonting bra. Jag har skrivit och skrivit och skrivit. Men sedan bara suddat ut allting. Det hade gjort för ont att posta det. Både för mig själv och andra.
Utan att bry mig om vad ni som läser bloggen tycker om mig och oavsett hur mycket ni bryr er kan jag säga att allt står inte rätt till just nu. Ingenting står iofs rätt till nu. Det är en dimma och jag kan inte hitta någonting som hade kunnat lätta på det hela.
Jag har levt med konstant huvudvärk sedan i tisdags och nu börjar det bara bli värre. Jag vill bara lägga mig ner och sova bort resten av tiden till sommarlovet och se om jag orkar lyfta mig då.
Vafan Elin, lyssna på dig själv. Hur du låter. Du är knäpp.
Men jag bryr mig inte, jag bryr mig seriöst inte om någon. Jag har blivit överbevisad. Ingenting håller. Föralltid är ett ganska kommersiellt och onödigt ord. En för alla, alla för en? Bullshit.
Låt inte någon komma för nära inpå livetJag satt och läste min blogg innan, för att försöka komma på något att skriva. Jag läste mitt inlägg sedan i lördags/söndags. Jag kommer inte riktigt ihåg. Det är läskigt att skriva de dära texterna där man skriver hur glad man är och hur bra man mår. För sedan bara rivs allting ner. Din mur mot världen faller. Men världen är inte värd någonting. Jag räcker tunga åt världen. När jag öppnar dörren på morgonen för att gå till skolan stirrar jag på människorna som går förbi. Hur alla kan vara så blinda ibland är ett stort mysterium för mig. Hur kan det vara så lättköpta? Borde inte ett enkelt förlåt räcka? Kanske för de, men inte för mig. Det räcker inte. Ingenting räcker. Det är försent. Försent för kärlek, försent för livet, right?
Okej, nu blev det ungefär samma text som jag skrivit 7 gånger i rad. Det kanske bara är meningen att jag ska posta det jag egentligen vill posta. Men jag vågar inte. Det är dags att inse det själv. Ta reda på vart man står.
Likgiltighet, det är ett bra ord. Jim har lärt mig innebörden med det ordet. Jag vet hur det känns. Frågan är om jag vill låta någon annan känna det. Välförtjänt men ack så dumt.
Jag är likgiltig mot världen. De som kommer med i den svängen får skylla sig själv. Det har jag fått göra.
Okej, nu blev det ungefär samma text som jag skrivit 7 gånger i rad. Det kanske bara är meningen att jag ska posta det jag egentligen vill posta. Men jag vågar inte. Det är dags att inse det själv. Ta reda på vart man står.
Likgiltighet, det är ett bra ord. Jim har lärt mig innebörden med det ordet. Jag vet hur det känns. Frågan är om jag vill låta någon annan känna det. Välförtjänt men ack så dumt.
Jag är likgiltig mot världen. De som kommer med i den svängen får skylla sig själv. Det har jag fått göra.
Kanske är det bra att inse misstag.
Kanske är det lika bra att inse att man själv hade kunnat utföra de.
Kanske är det dags att släppa allting.
Kanske är det dags att bara låta allting vara
Kanske är det dags att stannar kvar i min bubbla
Kanske är det bästa att bara prata
Men det bästa jag just nu kan komma på är att blogga, lyssna på Lethal&Young och äta choklad.
Och drömma, drömma om tider som förr och komma ihåg att man någon gång kommer minnas detta
som ett jävla myggbett som egentligen inte spelar någon roll.
Strö lite socker på mig.
Kanske är det lika bra att inse att man själv hade kunnat utföra de.
Kanske är det dags att släppa allting.
Kanske är det dags att bara låta allting vara
Kanske är det dags att stannar kvar i min bubbla
Kanske är det bästa att bara prata
Men det bästa jag just nu kan komma på är att blogga, lyssna på Lethal&Young och äta choklad.
Och drömma, drömma om tider som förr och komma ihåg att man någon gång kommer minnas detta
som ett jävla myggbett som egentligen inte spelar någon roll.
Strö lite socker på mig.
Kommentarer
Postat av: Anonym
elin, jag hoppas att allt blir bättre!
Postat av: Leni
you dont know how lovely you are
Trackback
