Idag...
hade jag otroligt stora tankar på att börja skriva i bloggen igen. Jag hade samlat mig lite och glömt bort mina betydelselösa problem och önskningar om allt som varit och saker som aldrig någonsin kan bli igen. Sen kom en människa, förd bakom ljuset, och förstörde min återsamling av både psykiska och fysiska krafter. Just nu känner jag ett stort misslyckande och jag återkommer när jag ännu en gång lyckas samla mig och hålla tårarna inne. Jag återkommer även när jag slutat se mig själv som ett misslyckande för resterande människor som existerar. Jag trodde högre tankar om mig själv.
Men någon gång inser man väl att man inte är mer än mänsklig.
La vida es vida.
Spelar inte längre någon roll.
Hej folket.
Idag har varit väldigt produktiv. Mest produktiv var vår otroligt onödiga håla mellan klockan 09:00-10:15. Men vi hade mysigt ändå. Fick bara G på mitt matteprov, är ganska besviken på mig själv faktiskt. Jag blir faktiskt riktigt arg. Jag ska inte ha gått alla år i skolan utan att få ett enda G, utan bara VG och MVG i slutbetyg, men just nu känns det som om matten verkligen kommer skita sig. Allt jag hade behövt var ett VG, som jag för övrigt var onödigt nära, för att hålla motivationen och orken uppe till jul i alla fall. Men, just nu kan jag inte göra mycket åt det. Får nog ta tag i allt bara. Göra allting ordentligt och verkligen lära in mig alla regler. Yeah.
Jag lyssnar på Socker och jag saknar Anna. Jag saknar henne jättemycket och allt känns lite vardagligt tragiskt här hemma i jämförelse med hennes Londonliv. Men imorgon är det endast sju månader till studenten and then I'll be gone. Förhoppningsvis. Vart jag hamnar är hittills endast förhoppningar, men någon gång ska väl drömmar uppfyllas? Någon gång kan väl allt bara på min väg?
Fram till fredag har jag inte tid till att göra något annat än att plugga, sova, vara i skolan och äta. På fredag kommer Stefan, kanske redan på torsdagkväll om allt går som vi vill. Jag har mycket att göra ett tag framöver. Brukar inte den här stressen finnas innan vareviga lov? Varför kommer den nu, direkt efter att vi har haft ett lov? Funderingar, funderingar, funderingar.
Och för ett tag glömmer jag bort att andas och jag glömmer min värld och tänker och funderar alldeles för mycket.
Fridens
Telefonsvararen.
Såja, nu var det ett tag sedan jag skrev. Jag har inte haft någon ork till att sätta mig ner och och trycka på tangenterna. Det får ni leva med!
Skolan och dess kaos löste sig trots allt. Väldigt bittert att jag la ner otroligt många timmar på att studera inför religionsprovet som var fruktansvärt lätt. Då hade jag hellre kunnat ta det lite lugnt och undvikit magkramp. Men men, man lär sig av sina misstag får vi hoppas på.
Helgen har varit trevlig och lugn. Väldigt skönt. I fredags var Isabelle och Kajsa här. Vi kollade TV hela kvällen och åt godis. Igår besökte jag min syster och hennes familj och lekte lite med barnen. På kvällen åkte jag och Isabelle till Lund för att hälsa på Johan. Vi drack lite öl och kolla på komisk TV. Ner till tåget och inse att vi får åka ersättningsbuss hem. Underbart att Skånetrafiken ibland kan vara så skickliga. En halvtimme i kylan i Landskrona och sen var jag äntligen hemma.
Upp imorse för att ha barnträning. Gick otroligt bra faktiskt och jag blev lite smått pepp på allt. Cyklade till träningen och vädret var jättefint. Spenderar en timme i träningshallen och kommer sedan ut. Vad möts jag av? Jodå, ösregn, storm och lite åska. Tar mig hem i stormmotvind och är fruktansvärt förbannad. Kommer in genom dörren och ca. 10 minuter senare är det sol och vindstilla igen. Ibland har jag turen på min sida?
Ringde min saknade Anna och pratade. JagvilljagvilljagvilljagvillocksåboiLondon. Jag kommer snart och hälsar på!
Imorgon ska jag ta tag i mitt liv ordentligt och fixa allt som behöver fixas. Prioritet nummer 1: Projektarbete.
Fridens!
Attack.
Jag kan medge att jag hade en smärre panikattack innan idag. Detta har dock fått mig att ta tag i allt vi har att göra i skolan och verkligen se till att det blir gjort. Jag känner mig oerhört effektiv!
Fridens.
Ångest.
Idag ska jag åka hem från Stefan och jag vill verkligen inte. Visst,jag har varit här länge. Men jag tycker bara att det blir jobbigre och jobbigare varje gång jag ska ta mig hem till Skåne. Jag verkligen avskyr det. Jag önskar jag kunde ta studenten nu, flytta hit och aldrig mer behöva oroa mig.
Idag ska jag försöka vara lite aktiv och ta igen det plugg jag missat under lovet och det vill säga en hel del. Tänkte passa på att göra klart tyskan här eftersom de har ett lexikon. Resten kan jag fixa när jag är hemma. Men åh, jag vill verkligen inte. Jag känner redan ångesten jag kommer känna klockan 06:15 imorgon när jag märker att vi rullar in på Knutpunkten. Usch, nej. Jag vill inte tänka på det. Dessutom har jag kommit fram till att även om det är skönare att åka på natten så är det ännu jobbigare att skiljas åt då. Meningen är ju att vi ska ligga tillsammans i samma säng och sova.
Förlåt för ett väldigt gnälligt och irrelevant inlägg. Distansförhållandens baksida. Jag gillar det inte.
För övrigt vill jag köpa flygbiljetter till London och umgås och skratta med Anna. Men det sker en annan dag.
Fridens
Åh.
Jag är så jävla uttråkad. Stefan har inte varit här sedan klockan 17 för att han är på konsert. Kommer komma hem typ halv ett. Han jobbar hela dagen imorgon och sen ska jag hem. Just nu känns det som om jag likaväl hade kunnat åka hem denna morgon för jag tycker det här är så jävla tråkigt.
Visst, jag har saker att göra. Men jag orkar inte. Min sista hela kväll och natt här vill jag faktiskt spendera med min pojkvän. Åh, vad irriterade jag är just nu. Förlåt. Men bajs.
Nu ska jag gå och tänka på allt som är alldeles för jobbigt för att ens kunna förklara. Gårdagens kväll var inte bra och har fått mig att tänka på allt ännu en gång.
Fridens