nytt

http://duvill.blogspot.com/

Use somebody.


Jag tog studenten och det var det finaste jag har varit med om. Lyckan var så total och regnet öste ner. Men det struntade vi. Sex tappra själar hade första timmen av champangefrukosten ute - i ösregn och storm. Så lycklig var jag. Och då var klockan bara åtta på morgonen. Jag ska inte försöka förklara för er för det går inte att berätta om denna dag i skrivna ord, egentligen inte ens sagda heller. Men att springa ner från Kärnantrapporna med skylten i handen kommer vara något jag för evigt kommer att minnas. Men nu är tre år över och jag ska väl faktiskt börja ett nytt kapitel i mitt liv.

Jag spenderade första veckan efter studenten med att vara totalt dundersjuk, tack vare det fina regnet. Förra veckan befann jag mig i Borlänge, av alla jävla ställen, svettandes på Peace and Love. Solen stekte på och jag ville hem varenda eftermiddag. Jag fick se Babyshambles ännu en gång och det var så fint. Jag fick se Håkan ännu en gång och han gav mig kraft att ta mig igenom denna sommar. Jag fick spendera veckan med några av mina finaste vänner och jag fick ännu fler minnen att glädjas åt.

Idag tog jag första doppet i havet, otroligt sent må jag tillägga. Skylls på att jag inte, förrän idag, hittat en bikini jag har velat ha. (Den andra är på tok för liten). Jag har köpt två nya böcker idag som läggs på hyllan tills jag läst de sju andra böckerna jag ska läsa först. Jag vill inte läsa klart Camilla Läckberg-boken för jag vet ju inte om det kommer fler.

Och imorgon ska jag ta mig ork att lägga in bilder från kameran från både studenten och P&L. Men framförallt ska jag få träffa Isabelle som jag inte sett på två veckor. Vårt kära arbetande vuxenliv lockar inte allt för mycket.

Fridens.

My soul.


Jag har saknat att gå hem när natten blivit till tidig morgon och det är ljust ute. Det är så fridfullt då. Stan sover och man hör fåglarna. Och man ser rosa tunna moln på himlen, avfärgade av solen. Så fruktansvärt skönt och underbart.

Min vardag börjar få rutin. På fredag tar jag studenten. Från och med imorgon kommer jag nog att uppleva mitt livs sjukaste och bästa vecka. Nu är jag redo. Förutom att mitt skåp är fyllt med en massa. Det kommer kännas konstigt att tömma skåpet, jag har haft det i tre år. Sinnes.

Nu bör jag vila upp mig lite mentalt. Igår var fint. Imorgon blir det ännu finare, imorgon ska jag på lärarmiddag. Jag kommer nog bli sentimental, men vad är en lärarmiddag på Thalassa? Helt underbar.

Vet ni vad? För jag ska ta studenten, fyfan vad jag är bra!

Fridens mina vänner.

Stop.


Just nu hade jag verkligen velat stanna tiden och njuta ett tag. På fredag är det tre veckor kvar till studenten, något jag längtat efter i hur många år som helst. Och visst är det jävligt skönt, men jag kan inte hjälpa att jag blir lite nostaligsk och sorgsen när jag tänker tillbaka på allt. De fina vännerna, minnena och skratten. Jag vill vara kvar här ett litet tag till, jag är inte redo.

Herr Hurricane.


Lördag och jag är hemma. Jag borde göra någonting. Men jag orkar inte, jag har ont i magen.

Navid Modiri & Gudarna förra helgen fick mig att orka lite till. Jag har inte mycket kvar i skolan. Snart är det studenten.

Jag saknar Anna och undrar ofta varför jag inte befinner mig i London. Varför, ett ganska genomgående tema i mitt liv just nu.

Jag saknar nattlånga konversationer och blommande träd i Stockholm. Jag ska snart dit och stanna längre än en helg, även fast Stefan jobbar. Jag kan läsa klart Camilla Läckberg-serien. Det skulle göra mig gott.

Något annat som skulle göra mig gott vore ett glas ProViva och lite Robinson. Mycket fin lördag.

Fridens.

Love is my drug


Jag funderade på att uppdatera lite, men jag insåg snabbt att jag inte orkar.

Köp vår projektarbetstidning BlueMusic, det kan jag uppmana er till. Antingen kan ni köpa den av mig eller så kan ni köpa den i diverse affärer i Helsingborg: Tretton, Carlings och JC i stan samt RoadHouze Records. Sjukt bra. Den kostar bara 25 kronor. Det tycker jag att ni kan lägga ut och samtidigt stödja Blå Nålen som kämpar för prostatacancerforskning!

Fridens.

Say you'll come home.


Helgen. En mycket fin sådan. Jag har spenderat i stort sett hela helgen med Isabelle. I fredags var det först Tycho och Inferno, sedan begav vi oss mot Strand. Folk var fruktanvärt fulla på Strand, vilket resulterade i alldeles för många knuffningar. Finns det ens ett ord som heter så? Jaja. Hemfärd vid tre och sen sov Isabelle här.

Igår var jag trött som ett as, väl förtjänat kanske. Jag insåg att Strand hade tagit alldeles för mycket betalt för min RedBull vodka. Men, det finns antagligen inte mycket jag kan göra. Det blev bio på kvällen. ”Män som hatar kvinnor”. Den var riktigt bra, lätt värt pengarna! Vi begav oss mot City Gross och köpte Rösti. Rösti at my place och sedan kollade vi på TV. Mycket trevlig lördagkväll må jag säga.

Idag har jag haft barnträning och nu borde jag plugga. Jag saknar Stefan och hans röst. Vi har inte pratat på en hel vecka, hans mobil är död. Inte bra. Nu hoppas jag bara på att han kommer ner till helgen, annars kommer vi inte ses förrän första helgen i april och det är två veckor sedan vi sågs sist. Blö.

Nu, matematik C och derivering. Tyska glosor står troligtvis också på schemat. Jag vill inte titta efter i min kalender.

Fridens.

Alla hjältar sänker huvudet någon gång.


Uppdatering? Kanske lägligt, javisst. Jag har inte skrivit på några veckor.

Livet i övrigt? Jo, det är fint. Jag har funnit livsglädje och tagit några beslut. Jag har lite ångest mellanåt och jag inser ibland inte vad jag håller på med. Jag har börjat tröttna på att bara vara hemma hela tiden, jag har på något sätt blivit aktiv igen på grund av träningen inför uppvisningen som skedde i lördags. Mycket lyckat och festen på kvällen var det roligaste på länge.

Lovet är över, jag är bitter över det. Jag räknar dagar och idag är det bara 108 dagar kvar. Ohyes.

För övrigt, jag vill till London och hälsa på finaste Anna. Jag saknar henne otroligt mycket. Jag ska åka dit, jag ska verkligen. Jag måste bara skaffa mig en hållbar ekonomi och allt vad det innebär.

Men nu ska jag snart bege mig neråt stan för att träffa vänner på Maddes (ofc, vi kanske borde testa något annat). Ikväll ska jag fundera över problem och försöka finna en lösning.

Fridens.

Ögonlock, tunga.


Nu är det söndag och jag gör allt annat än vad jag borde göra. Jag borde plugga som fan kan jag meddela, men jag orkar inte just nu. Jag har ju hela dagen på mig.

Helgen har varit väldigt annorlunda. Jag har bara umgåtts med min familj, vilket har varit trevligt. Anders och Rosanna kom ner i fredags och igår kom alla syskon och deras familjer hit för pizza och prat. Det enda negativa är att jag är fruktanvärt trött för att jag har fått sova i 90 sängen ute vid datorn och vaknat när mamma och pappa vaknat. Tragiskt.

Idag har jag dessutom redan tränat, barnträning med två kids. Oerhört givande må jag säga.

Min hals värker och huvudet dunkar men jag är besluten om att inte bli sjuk för jag kan inte missa keramiken imorgon och matten på tisdagen. Då känns det som om jag är ganska körd. Men, egentligen. Man kan ju inte rå för att man är sjuk, faktiskt.

Nu ska jag nog ta tag i mitt liv, en dusch först kanske. Fast nej, jag orkar fan inte duscha. Så det struntar jag i.

Fridens.

What have I done


Jag trodde faktiskt att jag kunde hålla mig frisk ett bra tag framöver eftersom jag både råkat ut för influensan och vinterkräksjukan precis innan nyår. Men nejdå. Nu är jag magsjuk, kan vara så att jag blivit matförgiftad. Blev kass en timme efter att jag hade käkat på Max. Aldrig mer säger jag.

På grund av min oerhört omtyckta mage har jag därmed missat veckans två viktigaste lektioner. Inte för mig personligen, utan lektionerna man missar grymt mycket på om man inte är närvarande. Matte C och keramik. Jag tycker att det känns oerhört ovärt.

Min helg var mycket fin må jag påstå. Utgång i fredags och sedan mys med Stefan. Jag gillar det. Nu kommer jag och Stefan inte träffas på ett bra tag tyvärr. Och jag vet inte vad jag ska köpa till honom i födelsedagspresent. Och ekonomin är inte strålande. Det löser sig.

Jag är nöjd över att vi har börjat nedräkning på skolan till studenten. Det känns jävligt gött att kunna gå uppför de där jävla helvetes trapporna och inse att antalet minskar. Fast, jag får lite ångest också. Vad fan gör jag om jag inte får ett jobb? Jag borde börja ta tag i min situation. Det ska jag göra i februari. I värsta fall får jag söka sommarjobb och jobba som fan och spara typ alla pengar. Eh. Inte lockande.

Nej, nu ska jag dricka litervis av Proviva och kurera min mage. Jag borde egentligen plugga nu när jag har tid. Men jag har inte orken till det. Kanske dyker upp lite senare.

Fridens.

Here I go again.


Nu har det otroligt längesedan jag uppdaterade. Jag har haft stora tankar kring att skrota denna blogg totalt och börja om på nytt någon annanstans. Men sen kom jag igår kväll fram till att det skulle kännas otroligt konstigt att radera alla mina inlägg som jag har producerat under två och ett halvt år som bloggande hos blogg.se. Så, jag stannar!

Vad är då värt att berätta? Jag har varit i Stockholm och haft ett oerhört bra, mysigt och skönt jullov. När jag kom hem träffade jag min älskade Anna som var på Sverigebesök. Jag hann se henne tre dagar och hon gjorde min trista vardag mycket ljusare. Nu längtar jag bara tills jag och Isabelle beger oss till London för att hälsa på! Pengar måste sparas.

Imorgon kommer jag ha världshistoriens längsta dag, nej inte riktigt, men det kommer att kännas så. Jag går i skolan till 15:30 (herre min gud, jag kommer dö) och sedan ska vi ha en intervju med projektarbetet. På tisdag ska vi på spelning med projektet och ännu en intervju ska utföras innan fredag. Uschja. Nu börjar den bittra verkligheten på allvar. Dock har jag lovat att piffa upp min vardag lite genom att umgås lite mer med kompisar och spendera mindre tid vid TVn. Jaja.

Nu ska jag gå och läsa. Sen ska jag bannemej sova, jag är grymt trött.

Fridens!

I'll stand by you.


Imorgon är det julafton och framförallt är det lov just nu. Dock märks det att jag är lov. Jag är tröttare än någonsin och det tyder på att jag är avslappnat som jag är när skolan inte existerar i min hjärna 24/7. Tragiskt skulle jag vilja påstå.

Idag är för övrigt en fett lam dag, jag önskar just nu att den inte existerade. Jag har varit oerhört uttråkad hela dagen. Önskar att jag hade ork till att göra något, men icket. Men ja, jag får väl ta och skylla mig själv ibland. Det känns minst sagt som om jag själv har försatt mig i situationen.

På fredag ska jag till Stefan och Stockholm. Det ska bli otroligt skönt. Var ett bra tag sedan jag var hos honom nu, så ja. Det ska bli skönt att bara kunna ta det lugnt och ha roligt på samma gång. Ska dessutom bege mig ut på mellandagsrean där uppe, får väl se hur det kommer att arta sig. Haha

Nu ska jag fortsätta med att vara uttråkad och ta hand om mina ögon som inte alls mår bra. Ser ut som en pundare som lever ute i snön året runt. Tragikomik.

Fridens.

Tears are in your eyes.


Ibland undrar jag om man kunde få lite tur här i livet. Jag borde kanske bättra lite på min karma.

Dunk.


Jag ska inte klaga men jag mår oerhört dåligt. Jag var sjuk hela förra veckan. Klarade två varadagar denna vecka och nu mår jag rent åt skogen igen. Kan vara så att jag fått influensan, men jag har inte tid med det. För det är verkligen inte kul att bara ligga i sängen hela dagen. Jag kan göra annat när jag är hemma men att ta sig ner för trappan för att blanda saft resulterar i att jag måste sätta mig i soffan för att inte svimma av utmattning. Det känns verkligen inte okej.

För övrigt var Sebastians cocktail-party väldigt lyckat enligt mig själv. Fast sen skulle vi ut vilket var mindre lyckat.

Jag har funderat på att bara önska mig böcker i julklapp, frågan är bara vilka böcker? En annan stor fråga är vad jag ska köpa till Stefan, jag kan inte bestämma mig. Jag vet vad jag egentligen vill ge honom men det finns oerhört stora frågetecken runt denna julklapp eftersom det är 60 mil mellan oss för det mesta.

På lördag ska jag vara med på gymnastikens Luciashow. Jag ska vägleda kidsen så att de inte gör bort sig totalt. Det kommer dock jag att göra, jag ska trots allt ha på mig förkläde.

Nu ska jag göra något konstruktivt innan jag ska telefonera med min pojkvän. Jag kanske ska ha lite ångest över hur mycket jag har missat i skolan nu när jag varit sjuk. Kanske skönt med lite extra jullov, vad vet jag. Det enda som är skönt är sovmorgonen till tolv varje dag. Den kommer dock inte äga rum imorgon, mamma är ledig. Hon kommer dammsuga och väcka mig vid nio. Usch.

Förresten, vi fikade med Navid i måndags. Vi intervjuade i och för sig honom också. Han är en trevlig själ. De ska till Emmaboda - jag ska stå längst fram.

Nu börjar jag få ångest inför studenten och min framtid.

Fridens.

Movement of a hand


Jag tänkte skriva men sen kom jag på att det bara är onödigt.
Jag saknar min fina vän i London och längtar otroligt tills vi ses igen. Det kommer bli underbart.
Jag saknar även mina föräldrar. Speciellt nu när jag känner att jag är på väg att bli otroligt sjuk.
Stefan kommer på onsdag. Jag har planer han inte vet om!

Fridens.

Spelar inte längre någon roll.


Hej folket.
Idag har varit väldigt produktiv. Mest produktiv var vår otroligt onödiga håla mellan klockan 09:00-10:15. Men vi hade mysigt ändå. Fick bara G på mitt matteprov, är ganska besviken på mig själv faktiskt. Jag blir faktiskt riktigt arg. Jag ska inte ha gått alla år i skolan utan att få ett enda G, utan bara VG och MVG i slutbetyg, men just nu känns det som om matten verkligen kommer skita sig. Allt jag hade behövt var ett VG, som jag för övrigt var onödigt nära, för att hålla motivationen och orken uppe till jul i alla fall. Men, just nu kan jag inte göra mycket åt det. Får nog ta tag i allt bara. Göra allting ordentligt och verkligen lära in mig alla regler. Yeah.

Jag lyssnar på Socker och jag saknar Anna. Jag saknar henne jättemycket och allt känns lite vardagligt tragiskt här hemma i jämförelse med hennes Londonliv. Men imorgon är det endast sju månader till studenten and then I'll be gone. Förhoppningsvis. Vart jag hamnar är hittills endast förhoppningar, men någon gång ska väl drömmar uppfyllas? Någon gång kan väl allt bara på min väg?

Fram till fredag har jag inte tid till att göra något annat än att plugga, sova, vara i skolan och äta. På fredag kommer Stefan, kanske redan på torsdagkväll om allt går som vi vill. Jag har mycket att göra ett tag framöver. Brukar inte den här stressen finnas innan vareviga lov? Varför kommer den nu, direkt efter att vi har haft ett lov? Funderingar, funderingar, funderingar.

Och för ett tag glömmer jag bort att andas och jag glömmer min värld och tänker och funderar alldeles för mycket.

Fridens

Telefonsvararen.


Såja, nu var det ett tag sedan jag skrev. Jag har inte haft någon ork till att sätta mig ner och och trycka på tangenterna. Det får ni leva med!

Skolan och dess kaos löste sig trots allt. Väldigt bittert att jag la ner otroligt många timmar på att studera inför religionsprovet som var fruktansvärt lätt. Då hade jag hellre kunnat ta det lite lugnt och undvikit magkramp. Men men, man lär sig av sina misstag får vi hoppas på.

Helgen har varit trevlig och lugn. Väldigt skönt. I fredags var Isabelle och Kajsa här. Vi kollade TV hela kvällen och åt godis. Igår besökte jag min syster och hennes familj och lekte lite med barnen. På kvällen åkte jag och Isabelle till Lund för att hälsa på Johan. Vi drack lite öl och kolla på komisk TV.  Ner till tåget och inse att vi får åka ersättningsbuss hem. Underbart att Skånetrafiken ibland kan vara så skickliga. En halvtimme i kylan i Landskrona och sen var jag äntligen hemma.

Upp imorse för att ha barnträning. Gick otroligt bra faktiskt och jag blev lite smått pepp på allt. Cyklade till träningen och vädret var jättefint. Spenderar en timme i träningshallen och kommer sedan ut. Vad möts jag av? Jodå, ösregn, storm och lite åska. Tar mig hem i stormmotvind och är fruktansvärt förbannad. Kommer in genom dörren och ca. 10 minuter senare är det sol och vindstilla igen. Ibland har jag turen på min sida?

Ringde min saknade Anna och pratade. JagvilljagvilljagvilljagvillocksåboiLondon. Jag kommer snart och hälsar på!

Imorgon ska jag ta tag i mitt liv ordentligt och fixa allt som behöver fixas. Prioritet nummer 1: Projektarbete.

Fridens!

Attack.


Jag kan medge att jag hade en smärre panikattack innan idag. Detta har dock fått mig att ta tag i allt vi har att göra i skolan och verkligen se till att det blir gjort. Jag känner mig oerhört effektiv!

Fridens.

Ångest.


Idag ska jag åka hem från Stefan och jag vill verkligen inte. Visst,jag har varit här länge. Men jag tycker bara att det blir jobbigre och jobbigare varje gång jag ska ta mig hem till Skåne. Jag verkligen avskyr det. Jag önskar jag kunde ta studenten nu, flytta hit och aldrig mer behöva oroa mig.

Idag ska jag försöka vara lite aktiv och ta igen det plugg jag missat under lovet och det vill säga en hel del. Tänkte passa på att göra klart tyskan här eftersom de har ett lexikon. Resten kan jag fixa när jag är hemma. Men åh, jag vill verkligen inte. Jag känner redan ångesten jag kommer känna klockan 06:15 imorgon när jag märker att vi rullar in på Knutpunkten. Usch, nej. Jag vill inte tänka på det. Dessutom har jag kommit fram till att även om det är skönare att åka på natten så är det ännu jobbigare att skiljas åt då. Meningen är ju att vi ska ligga tillsammans i samma säng och sova.

Förlåt för ett väldigt gnälligt och irrelevant inlägg. Distansförhållandens baksida. Jag gillar det inte.

För övrigt vill jag köpa flygbiljetter till London och umgås och skratta med Anna. Men det sker en annan dag.

Fridens

Åh.


Jag är så jävla uttråkad. Stefan har inte varit här sedan klockan 17 för att han är på konsert. Kommer komma hem typ halv ett. Han jobbar hela dagen imorgon och sen ska jag hem. Just nu känns det som om jag likaväl hade kunnat åka hem denna morgon för jag tycker det här är så jävla tråkigt.

Visst, jag har saker att göra. Men jag orkar inte. Min sista hela kväll och natt här vill jag faktiskt spendera med min pojkvän. Åh, vad irriterade jag är just nu. Förlåt. Men bajs.

Nu ska jag gå och tänka på allt som är alldeles för jobbigt för att ens kunna förklara. Gårdagens kväll var inte bra och har fått mig att tänka på allt ännu en gång.

Fridens

Tidigare inlägg
RSS 2.0