this is the time


Hej!
Äntligen har jag min första, egentligen förtjänta lugna stund, på hela veckan. Och jag känner bara att tröttheten slår över mig. Har haft fullt upp med plugg, vänner och barnträning att jag knappt haft tid att sova. Men jag har haft en väldigt bra vecka ändå. Eller ja, förutom att jag misstänker att jag på något mystiskt sätt skadat min rygg och därför gått och gnällt om den sedan i onsdags. Jag förstår verkligen inte vad det är som har hänt, men det känns som en av mina ryggmuskler på något skumt sätt tappat fästet och hänger löst. Fast det tror jag inte att den gör för det har blivit mycket bättre för varje dag som går. Men i torsdags var det inte mycket av mig - efter min barnträning låg jag i fosterställning och grät av smärta hela kvällen. Nåväl.

Helgen har varit mycket fin. Väldigt fin. Början av fredagen spenderades i Lund med seminarie och lite klasshäng. Jag fortsatte hemåt för två timmar innan jag skulle iväg igen till Sandra, Skälderviken och en magisk grekisk afton. Kvällen var verkligen helt underbart trevlig och jag blir glad när jag tänker på vilka otroliga vänner jag faktiskt fick under gymnasiet. Vem hade trodde det? Inte jag i alla fall. Jag förväntade mig att jag skulle tappa kontakten med folket och sedan undvika dem när jag väl stötte på dem. Men icket, mina vänner. Och jag är så glad att jag har er.

Igår begav vi oss hemåt från Sandra efter frukost, Let's Dance och prat om flyttar. Lovely. Mindre lovely när jag kom hem och tvingade mig själv att plöja igenom 150 sidor och kriget och dess utveckling. Men jag gav inte upp, vilket jag tackar gudarna för idag. Begav mig efter en trevlig middagssittning med mina föräldrar mot Asmundtorp för en kväll med Isabelle, Melodifestival, En ung Jane Austen, Elizabeth för att sedan somna gott i Isabelles säng.

Idag är det alla hjärtans dag och jag har fått otroligt mycket gjort. Jag vaknade hos Isabelle och spenderade mina första vakna timmar där som fylldes av frukost, prat och musik. Hem till Landskrona för en lång pluggdag, men det tog faktiskt inte så lång tid att plöja mig igenom min sista bok som jag hade tänkt. Var klar redan vid sju och har sedan dess legat som en padda och för första gången på en månad inte haft en enda sak att göra som är relaterad till skolan!

Nåväl, alla hjärtans dag. Ett jippo. Men jag sänder ändå ut mina tankar till familj och fina vänner. Tack för att ni finns.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0