elin

And here we are again.
Tillbaks på ruta 1.
Här står jag och kollar på allt med vilsna ögon och vet inte riktigt vart jag ska vända mig.

Allt var ju så jävla enkelt innan.
Fram tills idag.
Då blev det kaka.

Jag hamnde ensam en lördag kväll, med mina två bästa vänner lekandes med deras pojkvänner långt härifrån. Yeah right att jag skulle ens tänka tanken på att följa med dit och sova där. Hellno. Det borde väl alla kunna räkna ut hur enkelt som helst.

Men iaf, här sitter jag. Jag har spenderat min kväll med mamma och pappa framför TV:n och kollat på Melodifestivalen. Helt okej egentligen.
Jag är ändå inte på humör för att göra någonting. Jag känner mig ordentligt sjuk och allmänt pissig.

Det enda vettiga jag egentligen gjort idag var att duscha och sen gå ut och träffa Jim ett tag.

Men jag menar... Hur jävla ofta sitter jag hemma en lördag- eller fredagkväll. Nästan aldrig.
Jag tror inte att jag gjort det på mer än ett år iaf. Även om jag bara suttit och glott på TV med någon så känns helgen värdig.
Men kul att komma tillbaka till skolan: Hej, jag satt hemma i lördags för alla mina kompisar har ett liv utanför mig.
WOHO.

Och ja, jag vet. Jag är fagwhine som fan idag.

Jag vill gå ut nu, typ ensam och bara gå igenom natten. Men det vågar jag inte.
Där finns säkert en massa folk som man känner ute och jag vill inte träffa någon just nu.

Just nu sitter jag och lyssnar om och om igen på Take it easy (love nothing) med Bright Eyes. Samtidigt så hostar jag, nyser och snyter mig var femte minut. Jag kan inte prata och jag känner mig som en svettig gammal kanin.

Allt är typ bara tråkigt.
Det finns ingenting att längta efter heller. Inget att se fram emot. Jag ska göra en del saker men det är bara.. blö.

Fan, det var så här jag visste att det skulle bli. Cpbloggande i slutet av kvällen. Jag är nog synsk eller något ^^

Hejdå.

Because your eyes are full of light. Tack.