elin

Det är söndag. Detta är min enda lediga dag denna helgen. Moget.
Jag är trött, grinig och blö. Jag får damp på konfliktarbetet för det finns ingen fakta.
Ingen fakta på sidor som jag får använda mig av. Jävlaarabfittor.

Jag vill att det ska bli fredag så att jag kan få känna lite kärlek.

Whatever, denna helgen har faktiskt varit bra och den har påminnt mig om hur mitt liv brukade se ut. Jag gillar det.

Nu ska jag återgå till mitt dåliga humör och kolla på någon söndagsfilm. Bröllopsfixaren går på trean, det får duga.

Just nu sitter jag och lyssnar på en väldigt gammal spelningslista. Det kan vara den första jag gjorde på den här datorn. I alla fall gav den upphov till en hel del gamla minnen och tankar. Jag hatar sånt här, att tänka tillbaka på gamla saker och önska att man fick uppleva de igen. Jag hade gärna upplevt de minnen som just nu cirkulerar i mitt huvud men jag kan lika gärna vara utan de. Visst, de representerar en tid då man skapade sig det liv man lever idag. Eller ja, det liv jag egentligen borde göra idag. Jag minns de dagarna då man gjorde någonting med kompisar i stort sett varenda dag och då man verkligen höll kontakten.

Jag minns kvällarna hemma hos Jim och Jack tillsammans med de andra från Kunskapsskolan.
Jag minns kvällarna i Teaterparken när vi rökte vattenpipa, spelade gitarr och drack öl.
Jag minns våra kvällsdop ute på Cement förra sommaren.
Jag minns alla våra fester och vilken jädra sammanhållning vi brukade ha en gång i tiden.
Jag minns kontakten man hade med alla de man lärt känna över Internet.
Jag minns de dagar då jag, Kajsa och Isabelle fortfarande umgicks väldigt regelbundet.

Dock har man förändrats mycket sedan dess. Jag tror att det skedde i samband med att man började på gymnasiet. Alla drogs in i olika och framförallt nya världar där det mesta var intressant. Och nu är det inte så att jag sitter och gnäller över hur hemskt det är nu. För det är det verkligen inte, det är långt ifrån hemskt. Jag saknar bara att umgås med alla kompisar och verkligen ta tag i att hitta på något.

Fast i och för sig, nu när jag tänker tillbaka inser jag att jag tänkte så här förra hösten och vintern också. Det har något med årstiderna att göra. När det blir höst och vinter känner man inte lika stor ork till att göra någonting. Man vill helst titta på film eller supa sig redlöst full. Sen kommer våren och sommaren och man drar ihop alla kompisar och drar och badar. Jatack, jag vill ha sommar just nu. Eller snö, mycket snö så att det blir mysigt. Just nu är jag så satans trött på det skånska vädret som innebär mulet, regn och en massa blåst. Uschja.

Nu ska jag återgå till att kurera mig och hoppas på att det snart blir måndag så att jag kan få träffa lite kompisar igen. Fast jag gillar egentligen att vara hemma så här och vara lite småynklig. Mamma och pappa tar hand om en och det är fint. Jag gillar det.

Nytt år innebär nya händelser, nya fattiga dagar och nya tråkiga och likadana dagar som förra året.
Jag blir så trött på samma gamla vardag. Jag uppskattar ingenting längre. Eller jo, dagarna med Stefan.
Jag tycker inte att det är roligt att träffa folk längre eftersom jag inte vet vad jag ska säga eftersom livet står helt stilla och ingenting nytt händer. Men det är kanske för att jag inte träffar en jävel överhuvudtaget. Förutom de i skolan då såklart. Jag får väl skylla mig själv i alla fall :)

Jag är trött. Jag är jättetrött. Skolan började idag och man hade väl på känn att det kanske skulle bli lite bättre. Men nej, jag är lika slutkörd idag som jag skulle varit om vi hade stigit in i den fjärde skolmånaden denna termin. Fuckit.

Jag orkar inte skriva mer. Det är tråkigt. Jag är hungrig och är sugen på en kebabpizza från Rhodos. Endast så att jag kan bli lite nöjd.