elin

Just nu sitter jag med den bärbara i knäet och tänker på dagen som gått. Jag har egentligen inte gjort någonting speciellt alls sedan jag kom hem från skolan, men dagen har känts så jävla värd för en gångs skull.

Dagen började med nationella i engelska som faktiskt kändes awesome, inga tvivel på stavning eller något sånt. Hade kunnat skriva hur mycket som helst egentligen men blev nöjd efter tre och en halv sida. Sen gick vi till Pingstkyrkan för att lyssna på en föreläsning med en tant som överlevde ett koncentrationsläger. Sjukt rörande berättelse och jävligt stört. Jag menar.. nej, du måste ha varit där för att ens kunnat diskutera detta. Efteråt bar det av på lunch på Birger, ofc. Fast jag lyckades faktiskt motstå deras underbara tonfiskssallad idag, mycket ovanligt. Klämde i mig fett mycket lasange istället. Sen åkte jag, JC och Isabelle till Landskrona. Gick i stan och så, käkade glass och gled som vi brukar. Sen gick jag hem.

Sen jag kom hem har jag blandat dagen med dator, TV , lek med Victor och Oscar och besök ute på campingen där jag ska sommarjobba. Jag åkte ut dit och pratade med honom i max fem minuter. Han ville egentligen bara veta när jag ville vara ledig. Känns det lönt, kunde vi inte pratat om det över telefon istället? Aja, det kan väl vara bra att ha visat sitt nylle där ute innan sommaren liksom.

På tal om sommaren, det har varit fett varmt idag! 22 grader i skuggan, we like. Fast det har blåst som fan - fast varma vindar så det är okej.

I alla fall, det har varit en mycket fin dag. Jag har till och med pratat med folk på MSN idag, vilket jag aldrig gör egentligen eftersom jag inte pallar. Ehe

För övrigt är denna veckan väldigt näce. Temadag imorgon och temadag på onsdag. Inte så konstigt att dagen varit nice med tanke på att man inte ens behöver ägna en tanke åt att plugga denna veckan. Sen på onsdag är det valborg och fäst. På torsdag morgon kommer Tefan och sen åker mamma och pappa till Stockholm. Megafint tycker jag.

Men nu ska jag snart återgå till mitt eviga TV-tittande och njuta av livet och tanken på att jag är upp över öronen kär. Vi har fan varit tillsammans i ett halvår på torsdag, det min vän är mycket galet. Det känns antingen som om det var igår eller för en hel evighet sedan. Men det älskar vi!

Fridens.

Det är tyst. Det är så oerhört tyst här. Jag vet precis vad det är som behövs för att jag ska kunna höra igen. Både igår och idag har det kännts som om alla pratat med mig utan att jag förstått eller ens kunnat lyssna på dem. Jag har på något sätt varit uppslukad av ett problem som egentligen aldrig har existerat. Det är då jag blir arg på mig själv och bildar något slags självhat mot min tankeverksamhet uppe i knoppen.

Jag har stora problem med att släppa saker och glömma.

Idag är det söndag och jag har en otrolig huvudvärk och magvärk. Fucking magkatarr. Jag blir så trött.
Idag har jag gjort ett ärligt försök att räkna matte och bli lite smartare inför provet.
Idag insåg jag att matte är ingenting för mig.
Idag insåg jag att vi ska beställa tågbiljetter till Peace&Love imorgon och att festivalbiljetten köps i helgen.
Idag insåg att jag faktiskt är ganska nöjd med mig själv vissa dagar.
Idag insåg jag att vi jättesnart får sommarlov.
Idag insåg jag att Stefan är här om fem dagar och får mitt hjärta att le.
Idag insåg jag att jag påbörjat varje rad med "Idag".
Idag är jag nöjd med den insatsen.

Fridens.

Det har varit en väldigt konstig vecka hittills. Fast det är alldeles för svårt att förklara. Jag har börjat tänka så mycket igen på saker som jag egentligen inte borde tänka på. Jag känner känslor som jag inte har någon aning om vartifrån de kommer. Jag har allvarligt börjat talat bli lite rädd för mig själv den senaste veckan. Allt jag har velat göra är att sova och att Stefan ska komma hit. Det börjar bli ganska jobbigt att han bor där han bor nu för nu händer det en jävla massa hela tiden och man har liksom inte tid att åka upp, vilket faktiskt känns för jävligt. För honom är det studentskit och för mig är det tremiljoner släktkalas som dyker upp väldigt olägligt. Då saknar jag honom ännu mer och denna veckan har varit konstig mellan oss, fast det är säkert bara jag som tycker det av oss. Jag har börjat bli svartsjuk av någon konstig anledning, jag har för mig att jag börjar bli det så här dags i förhållandet varenda gång. Men det ska nog gå över, jag vill bara att det ska vara nästa fredag. Det är allt jag vill. Glöm allt jag skrivit här, jag orkar inte sudda ut det. Jag borde inte posta det, men just nu är jag dum i huvudet. Jag blir så när jag saknar någon för mycket. Förlåt mig.

Min vecka har varit väldigt lugn och det känns inte bra. Min magkatarr kom tillbaka efter påsklovet och så fort jag slappnar av eller äter nu så får jag kramp i magen. Vaknade till exempel av världens magkramp imorse, men det beror bara på att jag för en gångs skull har kunnat slappna av i några dagar. Jag tycker dock att det är sjukt att man känner av det när man slappnar av. Borde det inte vara tvärtom? Jag menar, är du stressad märker du inte av det. Fortsätter du stressa livet ut kommer du aldrig få reda på att det är något problem då symptomen kommer när du slappnar av. Jaha, tänk om jag aldrig mer slappnar av då? Synd.

Just nu sitter jag med laptopen i knäet och lyssnar på The Quiz om och om igen. Samtidigt tänker jag på en av de första kvällarna hemma hos Stefan på höstlovet och saknar ännu mer.

Jag ska gå och begrava mig nu, jag återkommer när mitt hjärta ler igen.

Fridens.

Och just nu önskar jag verkligen att jag kunde sitta i Stockholm på Stefans rum. Det hade varit bäst för mig just nu.

Ja, jag har varit lite frånvarande från Internet den senaste tiden eftersom vår stationära är sönder och bajs. Men nu fungerar helt plötsligt pappas bärbara vilket jag gillar :) So, I'm back.

Förra veckan var det utbyte och det var så fantastiskt underbart. Det är sjukt hur bra man kan lära känna människor snabbt. Sedan återgår man till att sakna de i all evighet känns det som. Liksom.. ofta man kommer hålla kontakten? Mja, det blir i alla fall Tyskland i höst och tre tyskar kommer hit den 9 maj, vilket är fint.
Jag orkar inte berätta något om utbytet dock, då kommer jag bara sakna de alldeles för mycket. Mja, kanske inte Anne Frank men det är en annan historia.

Min mamma kom nyss hem varpå jag utbrast: MAMMA, VI HAR INTERNET OCH FUNGERANDE DATOR HEMMA. Hon insåg genast att min lycka var gjord :D MUAHA.

De senaste dagarna har jag faktiskt spenderat i skolan, även om vi inte varit tvungna att vara där. Någonting har blivit fel på vägen. Men det är skönt att vara där och plugga eftersom man samtidigt träffar sina vänner. Man kommer så sjukt nära varandra under utbytet så det är svårt att ens förklara. Men jag gillar det. Imorgon ska jag till exempel hem till Sandra vilket ska bli fint. HOLD MY POODLE.

Ja, jag är ganska övertrött nu och inlägget blev ganska dåligt men WHATEVAH!

What a beautiful chocolatman ah-hah-hah-hah.

Fridens mina vänner.

Nu är det fan för mycket, jag håller på att stressa sönder. Egentligen borde jag inte göra det men jag kan inte hjälpa att jag inte kan pusta ut förrän på torsdag 15:15 då jag lämnat in och redovisat allt.
Hittills har jag lyckats göra ekonomiprovet, engelskdebatten, spanska redovisning + suttit kvar två timmar efter skolan idag. To come resten av veckan är en tyska redovisning, IKK-uppgift som ska påbörjas och lämnas in, ett fördjupningsarbete i samhällskunskap B som ska rättas och läsas igenom + allt inför utbytet som ska redovisas och betygsättas. Okej, det är kanske inte så konstigt att man är lite småstressad. Sedan ovanpå allt detta ligger jag så jävla långt efter i matten så att jag får mardrömmar. Usch, skitsamma. Det löser sig på ett eller annat sätt.

Idag när jag såg att bloggen var igång igen tappade jag direkt intresset att skriva - jag orkade inte trots det faktum att jag velat skriva när bloggen legat nere. Men det är just typiskt mig. Jag vill alltid ha/göra det jag inte kan få/göra!

Nu ska jag i alla fall återgå till att plugga sönder skallen, längta tills torsdag 16:30 och invänta sommaren.

Jag använde vårjacka idag! Mycket skönt.

Fridens.