Jag vet, jag vet att världen är svår.
Idag är den första riktiga dagen på lovet och den har varit... ingenting.
Jag har ungefär nyss vaknat, jag känner mig så jävla duktig ibland.
Det här är iaf första dagen på ett ganska innehållsfattigt lov. Eller, måndag och tisdag iaf. Resten av lovet är det en massa saker som händer. Det ska bli skönt.
Det känns typ konstigt att ingen kommer ner på detta lovet, det brukar alltid vara en massa folk här nere. Ibland alldeles för många, men nu är det bara vi. Vi små Skånebarn, eller vi som finns kvar i Landskrona. Och d.v.s. jag, Isabelle och Kajsa.
Wiho, men vi tre är bra och mysiga när vi väl vill.
Igår var grymt trevligt, det var längesedan vi liksom.. pratade eller så. Alla tre.
Mys.
I lördags var svinkul, eller ja. Det var både svinkul och bajs. Men det dära bajset lyckades ju bli bra dagen efter. Nu återstår bara två veckors väntande och Thåström lyssnade. Bara för att ha kvar känslan inom mig.
Läsa igenom gamla MSN-loggar. Det spenderade jag min natt med att göra. Det var ganska konstigt men rätt najs ändå.
Och samtidigt är jag jävligt förvirrad. Man kanske skulle ta och bestämma sig eller något?
Jag har sagt så jävla många gånger att kärlek bara blir knas. Det blev det den här gången också.
Men ja, leta leta leta. Don't hide because I will look for you.
*gå och ringa Isabelle*
Heijktaw.
Kommentarer
Trackback